Bajsa bör man….

För er som inte varit inne på Food Pharmacys hemsida så har ni gått miste om något. När vi flyttade till Sverige för drygt ett år sedan så startade Mia och Lina Food Pharmacy och jag har följt dem sen dess. Det är en vacker site om hälsa och mat och de har privilegiet att ha Professor Stig Bengmark som skriver längre inlägg om hälsa och olika forskningsrön.

Professor Bengmarks senaste inlägg handlar om bajs och detta är ett ämne som är högst intressant. Jag tänkte ge min praktiska version av bajs, tollar (som vi säger på skånska), avföring, exkrementer, dynga, lort, skit, fekalier, spillning eller vad man nu vill kalla det som kommer ut ur rumpan. Man kan lära sig massor om hur kroppen fungerar utefter hur ditt bajs ser ut när det ploppar ner i toan. När jag har mina konsultationer så är det många klienter som skruvar på sig och blir generade över alla mina bajsfrågor. Även Emilia fick detaljerat prata om sin business. Jag fattar det, vilken man gillar diskutera sina explosiva toalettbesök med en kvinna de inte känner?!

Men som sagt, bajsets kvalité ger oss ledtrådar till hur ditt mag/tarmsystem fungerar. Det ger även ledtrådar om ditt allmänna hälsotillstånd. De 4 ’’F’’n, färg, form, fasthet, frekvens är något jag ingående diskuterar. Så lite praktiskt, vad kan man ’’läsa’’ i dina ploppar?

Färg: Ja det finns idealbajsfärger – medium till mörk brunt ska det vara. Svart indikerar blod högre upp i tarmsystemet som torkat på vägen ut. Rött kan indikera att du ätit rödbetor men även färskt blod från nedre tarmen. Gult, ljust eller grönaktigt bajs kan bero på blockerat gallsystem eller bukspottskörtelproblem. Svagt grönbrunt kan indikera att du äter massvis av gröna grönsaker.

Form: bajsets form spelar stor roll. Jag visar ofta upp en laminerad A4 sida med olika bajsformer – den kallas för the Bristol Stool Chart (se nedan). Här vill man helst klutta nr 4: mjuka, sammanhållande korvar, likt som en lång sjunkande bajsbanan som inte gör ont att trycka ut eller som kräver en halv toarulle för att torka rent. För hårda tollar påvisar förstoppning och för lösa diarré. Båda kan bero på infektioner, matöverkänsligheter eller annan tarmohälsa.

Screenshot 2015-10-23 12.17.44

Fasthet: bajset ska helst sjunka. Flytande tollar uppkommer mestadels vid för mycket gas och malabsorption. Viss mat kan orsaka gaser och då flyter tollarna. Malabsorption uppkommer när tarminnehållet passerar för snabbt eller om tarmen inte kan ta upp näring. Vid malabsorption kan bajset inte bara flyta utan även stinka räligt och vara slemmigt. Detta kan hända vid infektioner, Celiaki, glutenkänslighet, laktosintolerans, ej välfungerande galla och bukspottskörtel, eller generella matöverkänsligheter.

Frekvens: man bör bajsa 1-2 gånger dagligen, ja helst 3 stycken välsvarvade nr 4or. Man ska känna att tarmen riktigt töms (som man säger på engelska ’’empty your bowels’’). Att bajsa ska vara tillfredställande. Anledningen till att du bajsar är för att skräp, gifter och gamla bakterier ska elimineras. Om du inte bär ut soporna dagligen så börjar det ’’stinka’’. Det ansamlas gifter, dåliga mikrober och inflammation i nedre bukregionen vilket kan leda till mängder av tarmproblem (bla cancer, åderbrock, svullnad). Gifter som stod i kö för att bäras ut återabsorberas i kroppen och lever rövare i ditt detoxsystem och alla kroppens celler Bristol Stool Chart. För många toabesök, ja nu pratar vi icke sammanhållande kluttar eller diarré, påvisar malabsorption och då får man gå till grunden varför detta händer.

Hur får man det idealiska nr 4 bajset: ja hela matsmältningssystemet från mun till anal måste vara välfungerande, samt hormoner som din sköldkörtel och neurotransmittorer. Du måste noga tugga maten, äta i stressfri miljö (mindful eating), ha optimalt med magsyra, enzymer och friska tarmludd, du bör ha ca 1,5 kg hälsofrämjande tarmbakterier, en välfungerande lever och galla och slutligen får inte tarmväggen vara skadad. Sen får man välsvarvade bajskorvar av massa grönsaker och frukt, lite mejeri, ingen gluten och lite spannmål.

Som ni ser är det inte helt lätt för kroppen att bajsa rätt. Det går inte att förklara alla eventuella snedsteg i en kort artikel så jag kommer att fortsätta förklara vikten av ett välfungerande matspjälkningssystem under året. Stay tuned.

Eat well, poo well, be well!

Maria